Ett år sedan

För nästan exakt ett år sedan fick jag beskedet om att jag var övertalig och skulle tvingas sluta på världens bästa jobb. Det var ett gäng sjukt jobbiga dagar för mig där alla elever och kollegor var så grymt fina och stöttade mig till 100 procent. Nu, ett år senare så jobbar jag på Ellen Key och snart är det sommarlov, det har varit ett spännande och roligt läsår och fan vad jag trivs. jag kopierar mitt inlägg som jag gjorde den dagen jag fick beskedet, tiden går så sjukt snabbt.
 
I morse messade Andy å jag, han skrev att han var avis på mig för att jag hade världens bästa jobb, jag kunde inte annat än att hålla med. Har skrivit det förut och gör det igen, jag har världens bästa jobb och jag trivs så sjukt bra. 
 
Idag klarade en av de eleverna jag jobbar med sitt matteprov, han blev sjukt glad och den känslan när man jobbar med någon som lyckas är fantastiskt. 
 
På en av rasten frågade några om jag ville vara med på basket, givetvis var jag det. Alla som ville fick vara med och det var en sjukt bra stämmning. Man känner sig så uppsktatad när eleverna tycker att det är roligt att ha med en.
 
Ett läsår har snart gått, å det har gått så sjukt snabbt. I höst kommer de nya sjuorna, jag har varit med och skolat in av eleverna som jag ska jobba med då. Han har varit nervös och spänd inför den nya skolan. Men nu ser han fram emot det, han tycker att det ska bli skoj att börja på Ellen Key och han tycker att det är skönt att jag ska vara vid hans sida.
 
Igår kom en gammal elev och hälsade på, när han började hos oss i årskurs 8 hade han inte ett enda betyg. Vi jobbade hårt under två år, med och motgångar, bra dagar och mindre bra dagar, men när han slutade nian hade han godkänt i alla ämnen. 
 
Ett gäng av de nya sjuorna är skatekids, dom tjatade på mig att jag skulle jobba i deras klass, men jag fick lugna dom och berätta att vi kommer att träffas på rasterna och i kafterian, dom blev peppade!
 
Allt detta fick en totalt vänding idag. Jag blev inkallad på ett möte och fick beskedet att jag är övertalig, vilket innebär att någon annan som jobbat längre än mig i kommunen har rätt att ta över min tjänst. Kommunen har skurit ner på personal och nu är det som som har jobbat längst som får vara kvar, jag har jobbat i 12 år...
 
Så jag känner nu har jag aldrig känt förut, chockad, ledsen, tom och helt vilsen. Det är många många fler som har fått samma besked som mig och jag lider med alla.
 
Nedskärning har varit ett ord för mig innan, idag fick jag smaka på det.
 
Rektorn på Ellen Key vill givetvis ha kvar mig och än är inte allt kört, men det här hade jag inte räknat med och jag vet inte hur jag ska tackla det. 
 
Jag vill jobba kvar på Ellen Key och jag vill ha världens bästa kids runt mig som håller mig när jag faller..
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin